ÖVNING modul 3: Infrastrukturen utvecklas

ÖVNING: Infrastrukturens utveckling förändrar våra liv

Infrastruktur - Kort övning 10-20 min
Kopplat till kursplanen för: Samhällskunskap, teknik och historia
Betygsgrundande uppgifter finns i ämnena: samhällskunskap, teknik och historia
TILLHÖR FÖRDJUPNINGSMODUL: Infrastruktur - vad pågår under golvet?

Syftet med övningen är att ge ett historiskt perspektiv på infrastrukturen och en medvetenhet om hur moderniseringen av tekniska lösningar är en förutsättning för det liv vi lever i Sverige idag.

FÖRBEREDELSE FÖR LÄRAREN

Läs texten nedan och diskutera i par och helklass.
Sedan förra sekelskiftet har livet i och omkring våra bostäder genomgått stora förändringar. Både socialt (hur människor umgås med varandra) och praktiskt, med hjälp av nya tekniska lösningar. Mycket av det som vi idag gör inne i våra bostäder, var vi då tvungna att gå ut för att göra. (texten fortsätter nedanför diskussionsövningen)

DISKUSSION

Samtala i par och avsluta med en gemensam reflektion i helklass.
Vad fångar ditt intresse i texten och varför?

Infrastrukturen och modern teknik har förändrat vårt sätt att leva.
– Diskutera fördelarna och nackdelarna med hur moderniseringen har påverkat vårt sociala liv.

HUR DET GICK TILL FÖRR
För att värma bostäderna och laga mat hämtade vi ved ute och eldade i kakelugnar och vedspisar. Kallt vatten fanns kanske i köket men ett badrum med varmt vatten, badkar och en vattentoalett var en enorm lyx. Istället gick man till ett torrdass på gården och tvättade sig i tvättfat och baljor inomhus. Det fanns också badstugor man kunde besöka om man inte tillhörde den allra fattigaste befolkningen.

Fortfarande på 1950-talet var hälften av toaletterna i Stockholm torrdass. Det var först när svenskarna fick det bättre och vår levnadsstandard höjdes under 1930-40-talen som det blev standard för svenska bostäder att ha både toalett och badrum. Det var då som arkitekturstilen Funktionalismen, eller funkis som den brukar kallas, kom till Sverige. Hus byggda i funkisstil skulle erbjuda den breda befolkningen ljusa, hälsosamma och funktionella bostäder. De politiska beslut som fattades för att förbättra välfärden för svenskar under 1930-50-talen kallades för folkhemmet eller folkhemsbygget.

GRUNDERNA TILL VÅRT VÄLFÄRDSSAMHÄLLE
Det var då som grunderna till vårt välfärdssamhälle byggdes. Det var inte bara husen och infrastrukturen som blev bättre för alla i befolkningen. När det svenska välfärdssamhället växte fram skapades mer jämlika sociala system för hela befolkningen. Då formades sådant som är självklart för oss idag - som skola, sjukvård, barn- och äldreomsorg, försäkringar och arbetsmarknadsstöd.

Det är under samma tidsperiod som gemensamma tvättstugor börjar byggas i bostadshus. Men elektriska tvättmaskiner blir vanliga först på 1950 och 1960-talet.

Innan dess eldade man för att kunna tvätta i varmt vatten. För att torka tvätten hängde man den kanske ute på gården eller på torkvindar som var vanligt högst upp i husen i städerna. Innan den elektriska tvättmaskinen kom var det ett stort projekt att tvätta sina kläder. I ”Hemmets bok” som var en guide för hemmafruar från 1909, beskrivs en normalstor tvätt som en process som tar fyra dagar. Tänk idag trycker vi bara på knappar och några timmar senare är det klart!

Det var kvinnorna som ansvarade för tvätt, matlagning och barnpassning i hemmen. Hur tror ni att det var att sköta ett hushåll, när det inte fanns rinnande vatten, värme eller elspisar?

Kylskåp var också lyx. De första elektriska kylskåpen kom redan på 1920-talet, men inte förrän på 1960-talet fanns det elektriska kylskåp i de allra flesta bostäder. Innan kylskåpet blev standard använde man isskåp. I isskåpen fanns en behållare för is högst upp, som sakta smälte och höll matvarorna svala. Smältvattnet rann sedan ut ur ett rör som kopplades till avloppet, eller en hink om inget avlopp fanns. Isen levererades till hemmen av “ismännen”. När isarna låg under vintern arbetade ismännen med att såga ut stora isblock som de sedan förvarade i stackar, stora högar som kunde vara 10 meter långa och 5 meter höga. Stackarna täcktes med sågspån som sedan höll kylan under hela sommaren. Ismännen fraktade isblocken med häst och vagn till städerna och levererade isen vid dörren.

Ett skafferi hade man inomhus, men för konserver, potatis etc. Det fanns ofta en matkällare där temperaturen var lägre. Matkällaren placerades alltid i husets norrläge för att kunna hållas så svalt som möjligt.

Det finns också många andra tekniska lösningar som förändrar våra bostäder och vårt vardagsliv under den här perioden; elektriskt ljus, element, hissar, telefon, radio, tv, Internet, elspisar, fjärrvärme, avlopp utvecklas, reningsverk och vattenverk blir större och modernare, system för avfallshantering och återvinning utvecklas och så vidare.

De senaste decennierna har också ny teknik börjat användas i våra hem, som till exempel smarta kylskåp och robotdammsugare.

ÖVNINGEN SOM PDF

Det finns en betygsgrundande uppgift till denna övning

betygsgrundande uppgift

AVSLUTANDE REFLEKTION
Samtala två och två eller resonera alla tillsammans.
Tänk på att det inte finns rätt eller fel när du reflekterar!

Arkitekturen och rummen vi är i påverkar våra sinnen och hur vi mår på olika sätt. Fundera över det här:

Vad har du lärt dig om infrastrukturens utveckling i den här övningen?
Hur har infrastrukturens utveckling påverkat hur vi rör oss i våra hem, i våra skolbyggnader och däremellan?
Kan du fundera ut någon vardagsrörelse som förändrats radikalt genom infrastrukturens utveckling?
Hur hänger den här övningen ihop med temat allt hänger samman?