Lyssna till en reflektion kring skolbyggnaden och hur allt hänger samman:
Om arkitektur i skolan
När detta viktiga kunskapsfält ska hanteras, finns en självklar utgångspunkt, den egna skolbyggnaden. Lärare och elever har haft närkontakt med denna byggnad under lång tid och besitter stora, ofta oreflekterade, erfarenheter av dess funktioner och strukturer. Att då gå in och fundera över varför det ser ut som det gör, kan ge upphov till många ”aha”-upplevelser och skapa en förståelse av begreppet arkitektur.
Trots att alla varit i byggnaden har förmodligen få funderat över rummens ordning, vilka material som använts eller vilka värderingar som materialiserar sig i skolbyggnaden. Att komma den egna skolan nära, att ”ta fram den ur hemmablindheten” ger förhoppningsvis eleverna en större förståelse för sin livsmiljö. Skolbyggnaden är den byggnad utanför hemmet, där de under sin uppväxt tillbringar längst tid. Den är en icke oväsentlig faktor för deras utveckling och välbefinnande.
Frågeställningar och förslag till undersökningar.
Allt inriktat på att öka insikterna om skolan som byggnad, både i dåtid och nutid och som del av ett större rum.
Lägesbestämning av skolbyggnaden: Höjd över havet? Var finns norr, söder? Avstånd till Stockholm, Hawaii, Solen etc.
Hur såg platsen ut innan skolan byggdes och till vad brukades marken?
Finn ut vem eller vilka som ritade skolan. Om möjligt intervjua dem. Hur såg visionerna ut, om de fanns?
Är skolan unik i jämförelse med andra samtida byggnader?
När byggdes skolan? Har den byggts till vid något tillfälle?
Tag reda på ursprungsritningarna och studera dessa. Vad har förändrats sedan skolan uppfördes?
Hur värms skolan upp? Varifrån kommer det som värmer? Var brinner elden?
Vattnet i skolan varifrån kommer det? Var tas vattnet in i skolan och var tar det vägen sedan?
Elen? Var i byggnaden finns inkopplingen till det stora elnätet?
Har skolan solceller på taket? …och om inte, varför?
Var tas luften in i skolan? Hur renas luften och var?
Låt eleverna med hjälp av ritningskopior göra en ”skolbyggnadsorientering”. Ställ frågor vid kontrollerna som berör funktioner, material etc. Gör en ”guidad tur” genom skolan och besök, för eleverna okända delar, eventuella vindar, källare, skyddsrum, lärarrum, rektorns rum etc. Gör en sinnlighetsanalys av byggnaden. Studera ljuset. Vad sker när konstljuset stängs av? Finns helt mörka rum? Från hur många håll kommer ljuset in i rummen? Notera speciella ljusförhållanden. Lyssna er igenom byggnaden. Var är det tyst? Var låter det vackert när man rör sig? Finns det eko någonstans? Vilka rum ger vackert ljud vid sång? Hur låter ytterdörren, när den går igen? Notera märkliga ljudmiljöer etc. Lukta på skolan. Låt näsan leda er genom rummen och notera var det luktar gott och motsatsen. Vilka associationer ger skolans olika dofter? Berör skolan. Gör en taktil avkänning av skolans ytskikt. Strävt. Mjukt. Lent etc. Vid en sinnlig undersökning kan den lustfyllda metoden; Två leder den tredje, användas. Den tredje har sina ögon täckta. En sinnlighetsundersökning kan utmynna i ”en karta över sinnliga kvalitéer”.
Tänkbara informationskällor.
En flygbild över skolan med omgivningar från Google Maps. En bild från ovan visar skolans relation till annan bebyggelse, till gatunätets mönster, naturens avstånd eller närhet. Eleverna kan se sin egen skolväg.
Gamla lärare, vaktmästare eller äldre personer boende nära skolan kan sitta inne med viktig kunskap, intervjua dem. Hembygdsföreningen har ofta kunniga medlemmar och via dessa kan eventuella foton spåras. Dessa föreningar kan vara ypperliga kunskapskällor eftersom många medlemmar är starkt engagerade i sin närmiljö.
Skolans arkiv, gräv. Arkitekten eller arkitektkontoret kan ha kvar material, fråga. Kommunens byggnadskontor eller jämförbar institution. Sök upp och be om hjälp. Tidningsarkiv. Kommunarkiv. Bibliotek. Upptäck världen!
Trots att alla varit i byggnaden har förmodligen få funderat över rummens ordning, vilka material som använts eller vilka värderingar som materialiserar sig i skolbyggnaden. Att komma den egna skolan nära, att ”ta fram den ur hemmablindheten” ger förhoppningsvis eleverna en större förståelse för sin livsmiljö. Skolbyggnaden är den byggnad utanför hemmet, där de under sin uppväxt tillbringar längst tid. Den är en icke oväsentlig faktor för deras utveckling och välbefinnande.
Frågeställningar och förslag till undersökningar.
Allt inriktat på att öka insikterna om skolan som byggnad, både i dåtid och nutid och som del av ett större rum.
Lägesbestämning av skolbyggnaden: Höjd över havet? Var finns norr, söder? Avstånd till Stockholm, Hawaii, Solen etc.
Hur såg platsen ut innan skolan byggdes och till vad brukades marken?
Finn ut vem eller vilka som ritade skolan. Om möjligt intervjua dem. Hur såg visionerna ut, om de fanns?
Är skolan unik i jämförelse med andra samtida byggnader?
När byggdes skolan? Har den byggts till vid något tillfälle?
Tag reda på ursprungsritningarna och studera dessa. Vad har förändrats sedan skolan uppfördes?
Hur värms skolan upp? Varifrån kommer det som värmer? Var brinner elden?
Vattnet i skolan varifrån kommer det? Var tas vattnet in i skolan och var tar det vägen sedan?
Elen? Var i byggnaden finns inkopplingen till det stora elnätet?
Har skolan solceller på taket? …och om inte, varför?
Var tas luften in i skolan? Hur renas luften och var?
Låt eleverna med hjälp av ritningskopior göra en ”skolbyggnadsorientering”. Ställ frågor vid kontrollerna som berör funktioner, material etc. Gör en ”guidad tur” genom skolan och besök, för eleverna okända delar, eventuella vindar, källare, skyddsrum, lärarrum, rektorns rum etc. Gör en sinnlighetsanalys av byggnaden. Studera ljuset. Vad sker när konstljuset stängs av? Finns helt mörka rum? Från hur många håll kommer ljuset in i rummen? Notera speciella ljusförhållanden. Lyssna er igenom byggnaden. Var är det tyst? Var låter det vackert när man rör sig? Finns det eko någonstans? Vilka rum ger vackert ljud vid sång? Hur låter ytterdörren, när den går igen? Notera märkliga ljudmiljöer etc. Lukta på skolan. Låt näsan leda er genom rummen och notera var det luktar gott och motsatsen. Vilka associationer ger skolans olika dofter? Berör skolan. Gör en taktil avkänning av skolans ytskikt. Strävt. Mjukt. Lent etc. Vid en sinnlig undersökning kan den lustfyllda metoden; Två leder den tredje, användas. Den tredje har sina ögon täckta. En sinnlighetsundersökning kan utmynna i ”en karta över sinnliga kvalitéer”.
Tänkbara informationskällor.
En flygbild över skolan med omgivningar från Google Maps. En bild från ovan visar skolans relation till annan bebyggelse, till gatunätets mönster, naturens avstånd eller närhet. Eleverna kan se sin egen skolväg.
Gamla lärare, vaktmästare eller äldre personer boende nära skolan kan sitta inne med viktig kunskap, intervjua dem. Hembygdsföreningen har ofta kunniga medlemmar och via dessa kan eventuella foton spåras. Dessa föreningar kan vara ypperliga kunskapskällor eftersom många medlemmar är starkt engagerade i sin närmiljö.
Skolans arkiv, gräv. Arkitekten eller arkitektkontoret kan ha kvar material, fråga. Kommunens byggnadskontor eller jämförbar institution. Sök upp och be om hjälp. Tidningsarkiv. Kommunarkiv. Bibliotek. Upptäck världen!
Artikel av Carl-Johan Rosén
Publicerad i Bild i skolan nr 3. 2001
|
|
|
|
|
Tack till Kulturrådet & Kulturförvaltningen Region Stockholm!
|
Besök oss på Skeppsholmen!
Besöksadress:
Kyrkslingan 11, 111 49 Stockholm |
Följ oss!